Att kulturaktörer förstår sig för lite på ekonomi tycks ha blivit en ”allmän sanning” och en klyscha som upprepas då och då på seminarier om kultur, bland kulturarbetare och andra. Men alldeles osant är det kanske inte. Åtminstone är det sant att vi som jobbar med kultur har allt att vinna på att lära oss mera om det ”det ekonomiska (och politiska) språket” eftersom det är näringslivet som idag långt styr hur kulturarbetet formas och vilken kultur som samhället satsat på. Detta påminde professor Alf Rehn oss om på Produforum Åbolands seminarium ”Hur gick det sen? kulturella nätverk och kreativa infrastrukturer” den 24.11 i Åbo. Det är t.o.m. så att kulturen ofta formas av näringslivets påverkare och politiker, inte av kulturbärande konstnärer.
Alf Rehn pratade om den kreativa staden som en kärnenhet i kulturell utveckling. Staden har en nyckelroll för hur ekonomiskt mervärde kan skapas, och det är det ekonomiska mervärdet som styr. Många politiker följer Richard Floridas teser om staden som går ut på att städer med en stor och stark kreativ klass är framgångsrika. Enligt Florida står storstadsområden med hög koncentration av konstnärligt verksamma personer i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Denna kreativa klass, som han kallar dem, står för en öppen och dynamisk miljö, som i sin tur drar till sig fler kreativa personer liksom affärsverksamhet och kapital. Diskursen om kreativitet och kultur förs hos politiker och inte hos kulturaktörer, och många av dessa hämtar sin inspiration från Florida. Ska vi hänga med får vi inte fjärma oss från den diskursen, alltså det snacket, utan vi bör känna till teorierna. Kreativitet och kultur har blivit den nya stadspolitikens superstjärnor, slår Alf Rehn fast.
På seminariet fick vi också höra exempel på några huvudstadsårs -projekt, där kulturhuvudstadsårets positiva sida som lyftes upp var att utan detta hade projektet inte kunna genomföras. Det negativa var den byråkratiska apparaten, särskilt informationsbiten. Hemsidorna upplevdes som krångliga och det var ibland svårt at veta vem som skulle kontaktas i vilka ärenden i personaldjungeln.
Diskussionerna i grupper var intressanta och ett är säkert: kulturhuvudstadsåret har gett mersmak för kultur och kulturprojekt. De flesta vill fortsätta med de nätverk de byggt upp under året och utveckla nya projekt i framtiden.
Vi avslutade med en fest på kvällen på ÅST som hette duga. Det var medeltida körmusik, dans-performance, afrikansk dans med mycket energi samt 70 – tal disco med Jakobstadspojkarna Fritjofs partypojkar. Mycket varierande program alltså!
Och på tal om ”Hur gick det sen?” – seminariet så kommer Produforum Åboland att fortsätta, vi har sökt om fortsättning av projektet för tiden 1.1.2012–20.6.2014 och fått ett första besked om att vi beviljas fortsättning! Det finns alltså tid att på riktigt utveckla de modeller som uppkommit genom Åbo2011 med hjälp av Produforum Åbolands fortsättning. Seminariet 24.11 var redan ett exempel på ett sådant samarbete och fördes mellan Åbo2011 (Rita Paqvalén), Kulturcentralen (svenska kultursekreteraren Johanna Slotte), Sydkustens landskapsförbund (kulturkoordinator Lena Långbacka) och mig Kristin Mattsson, projektchef för Produforum Åboland.
Kristin Mattsson
Produforum Åboland
